Erik H. Olson

Erik H. Olson, född 1909 i Malmö och avliden där 1995, var målare, grafiker och skulptör. Under slutet av 1940-talet utvecklade han ett nonfigurativt måleri som utgick från geometriska grundformer och använde svala, luftiga färger. Olson särskiljde sig genom att bli den ende i världen som skapade tredimensionella glas- och plexiglaskonstruktioner med polariseringseffekter. Ett av hans verk, "Optochromi", visar hur vitt ljus vid passage upplöses och bildar en färgkomposition, vilket ger betraktaren en unik visuell upplevelse. Hans konstnärskap är representerat vid flera framstående institutioner, däribland Moderna Museet i Stockholm, Tate Gallery i London, Museum of Modern Art i New York samt Institut d’Optique i Paris. Genom sin kombination av måleri, grafik och skulptur bidrog Olson med innovativa uttryck inom den abstrakta konsten under mitten av 1900-talet.